Skrivregler

Punkt och stor bokstav

• Punkt avslutar en mening som är ett påstående och stor bokstav börjar en mening.
• Ingen punkt i rubrik.

Frågetecken

Frågetecken avslutar en fråga. (Enkelt va?):

          Vem har tagit min mössa?

          Däremot ska det inte vara frågetecken efter indirekta frågor:

           Jag undrar vem som tagit min mössa. 

Utropstecken 

Utropstecken avslutar utrop, uppmaningar, hälsningar och liknande. Ofta kan man använda punkt i stället. Använd inte för mycket utropstecken! -  Häftigt! Aj!

Kommatecken 

Den övergripande regeln är att kommat ska underlätta läsandet. Om du skriver korta meningar kan du utelämna vissa komman. Ett komma som de flesta läsare vill ha är kommat före ett "men" inne i en mening. 

Den gamla regeln att man ska sätta komma mellan fullständiga satser i samma mening är besvärlig om man inte vet var en fullständig sats är. Dessutom finns det många undantag från den regeln. En enklare regel är att man sätter ett komma där man vill att läsaren ska hämta andan.
Komma ska sättas ut: 

• Vid uppräkningar  (Jag åt en banan, ett äpple och ett päron)

• Vid repliker  (Jag vill inte, sa flickan.)

• Före och efter inskott.  ( Flickan, som var 14år, var en snäll tjej.)

          Styckeindelning

 En text är alltid indelad i olika stycken. Stycken fungerar som en paus, ungefär som när man  sätter punkt. Men stycke markerar en större och viktigare paus än punkt.

 

Hur gör jag styckeindelning?

Det finns två sätt att göra styckeindelning: indragsmetoden och blankradsmetoden. Båda är helt okej att använda. Du får dock inte blanda dem i en och samma text, utan välj en av dem.

 

Blankradsmetoden betyder att man gör en blank (tom) rad mellan två stycken. Blankradsmetoden är standard när man skriver på dator.

Indragsmetoden innebär att man byter rad vid nytt stycke, men man har ingen blankrad mellan styckena. Istället börjar man en liten bit in på nästa rad. Standardindraget är tre mellanslag.  Denna metod är standard i tryckta böcker.

När ska jag göra nytt stycke?

 

Det svåraste med styckeindelning är att veta när man ska göra nytt stycke i en text. Det finns inga helt säkra regler för det, men en allmän regel är att styckeindelningen ska hjälpa läsaren att förstå vad som är viktigt i texten. Därför bör saker som hänger ihop tydligt med varandra stå i samma stycke. Här är några exempel på när det kan vara lämpligt att göra nytt stycke:

När en ny synpunkt tas upp

Ett nytt ämne eller en ny sak presenteras: 

Handlingen flyttas till ny tidpunkt

Beskrivning övergår till handling

Handling övergår till beskrivning

Du kan också ge mycket viktiga tankar eller händelser ett helt eget stycke, för att markera att de är extra viktiga att lägga märke till:

 

Här kan du se en film som handlar om Styckeindelning:

 

De eller dem

Det kan vara svårt att veta om man ska skriva de eller dem, men det finns faktiskt ett knep. Du kan nämligen utnyttja att du inte tar fel på  exempel jag och mig. Nästa gång du hamnar i en situation där du tvekar mellan de och dem provar du med jag eller mig istället. Ordet jag har nämligen samma form som de, liksom mig har samma form som dem.

Låt oss testa: heter det Spara en tårtbit åt de eller Spara en tårtbit åt dem? Om vi byter ut orden så ser vi genast att det heter Spara en tårtbit åt mig. Och mig hade ju samma form som dem. Alltså ska det vara Spara en tårtbit åt dem. Använd det här knepet varje gång du är osäker!